Hett djurliv.

Nu har lilla Wilma åkt hem igen och det blir onekligen Wilmatomt efter en vecka med henne här. Jag gissar på att hon kommer att sova som en stock hemma hos sig nu efter den intensiva veckan här. Inte intensiv så....., men här är så mycket nytt hon vill hålla koll på, så det blir automatiskt en viss form av sömnbrist. Vi får väl se om Tussi tycker det är skönt eller hon kanske rent av saknar henne lite. De kommer bra överens och ett par pussar har det blivit i veckan. Söta! 

Naturen är verkligen inpå knuten här. Häromdagen fick jag ett samtal av en granne att det promenerade ett rådjur på ängen utanför vår tomt på väg mot lekplatsen. Jag och kameran fick såklart bråttom ut. Den åt i godan ro trots att jag stod hyfsat nära och tittade på den.

Lite koll på mig ville den ha, innan den tog ett skutt rakt över staketet och ut i den lilla skogen vid bäcken. Det ser fräckt ut när de hoppar. Inga ansatser här inte.

Wilma tycker förhoppningsvis att hon haft det bra hos oss den gångna veckan. Man kan säga att hon lindat mig runt sin lilltå. Som vanligt. Jag kan liksom inte riktigt motstå hennes bruna, vackra, snälla, bedjande ögon och viftande svans. Självklart bjuder jag inte henne på allt gott hon skulle vilja ha. Det skulle slutat mycket illa.:) Helgen har dock varit jobbig som bara den för henne. Det var extremt hett och luften gick knappt att andas. Att hitta en skön plats var omöjligt, men hon testade en vilopaus i jorden som ju brukar vara sval och skön.

Inte länge det var skönt här heller......

Jag kände mig helt ur humör här ikväll på något konstigt sätt. Jag tog mitt olustiga humör med mig ut i bilen och tog tag i insidans smuts. Det kändes skönt, även om kroppen klart talade om för mig att jag skulle sluta, genom att göra ont. Dessutom så blev insidan på bilen något trevligare än den var innan.:)