måndag 31 januari 2011

Nu är det gjort. Eller inte.......:)

Snabbt gick det och enkelt var det. Vittne hade vi ett gäng och kostnaden höll vi nere genom att låna och egentillverka. På det viset hade vi både ringar, brudslöja och brudbukett. Jodå, så fick det bli. :) Det vi egentligen inte alls hade var någon som vigde oss, så det gjorde vi själv.

"You may kiss the bride."

Denna lilla ceremoni gick av stapeln förra helgen efter visst frågande varför vi inte är gifta. Lika bra att ta tag i det på en gång kände jag då. Nu har vi ju övat och går det att göra nästan lika enkelt på riktigt så är det inte alldeles omöjligt att det kanske blir bröllop någon gång. 

måndag 24 januari 2011

Bra val!

En och en halv dag innan bestämde vi oss äntligen efter mycket velande, att följa med på en liten tripp till Tyskland och Weissenhäuser Strand. Tänk att det ska vara så svårt att fatta ett beslut. Jag är verkligen glad att det blev följa-med-beslutet som togs, för vi hade en riktigt härlig minisemester tillsammans.

Där var gott om plats på båten.......

Lite fördrink innan det var dags för middag och firande av vår 40-åring.

Födelsedagsmiddag på en restaurang på Weissenhäuser Strand.

De unga grabbarna tar en runda biljard.

Det här är ett badland jag varmt rekommenderar. Varmt är rätt ord, för både på land och i vattnet var det väldigt bra temperaturer. Precis perfekt för frusna mig. (Kameran gillade inte det, så det blev lite dimmiga bilder emellanåt.)
De gamla grabbarna tar en vilopaus inne på badlandet.

Drickapaus för tjejerna......

En av de små rutschbanorna.........

Tre 40-plussare på väg mot havet en småkylig lördageftermiddag.

Ett superhärligt resesällskap, många goa skratt, god mat och dryck, ett fint badland och ett bra boende kan sammanfatta det hela. På köpet fick vi också trevliga kvällar då vi sammanförde oss med två andra familjer från Degeberga som också åkt dit. Det enda negativa var att de flesta av de som jobbade på stället var extremt otrevliga, vilket är väldigt märkligt i ett sådant serviceyrke.
Jag ångrar inte denna tur en sekund och är verkligen glad att jag tog tag i mig själv och bokade det hela. Ett gott skratt förlänger livet.

måndag 17 januari 2011

Jag ger det en chans.

Det är ju riktig värmebölja ute idag. 5 grader varmt och vägarna börjar bli vänligt gångbara igen efter all is. Snön har försvunnit extremt mycket sen igår och Tussi har nästan lite form av vårkänslor tror jag. Så mycket som hon varit ute de senaste två dagarna har hon inte varit ute sen i november när snön började komma. Själv har jag väl inga vårkänslor. Mest lite trött, låg och med olustkänslor, men så är det väl bara. Min höga halt av kontrollbehov bråkar med min sämre förmåga att organisera saker så att jag får ordning på det jag tänker att jag vill ha ordning på. Som egentligen kanske inte är något som behöver vara just så som kontrollen säger. Ja, rörigt och märkligt.

Nu har jag minsann betalat in medlemavgift och terminsavgift till Friskisgympan efter mycket velande och funderande. Igår körde jag och gympade igen. Det känns skönt. Där måste tankarna gå till att koncentrera sig på rörelserna och resten av kraften tilldelas kroppen. Det är ett par år sedan jag gympade senast och mitt fysiskt aktiva liv har max (i perioder) varit promenader sedan dess. Jag är faktiskt än så länge duktig på att inte pressa mig så mycket mer än jag egentligen orkar och då kanske det kan fungera bra. Kanske kan jag nu hjälpa kroppen att få tillbaka lite kraft igen. Jag hoppas verkligen att det är så det blir och inte tvärtom. Att jag istället suger ut den lilla energi där är. Jag har ju fått veta att jag behöver träna för att mitt skelett inte ska bli skört (efter de opererade bort äggstockarna för 6 år sen) och jag har fått veta att jag inte ska anstränga mig för mycket fysiskt så jag blir sämre när det gäller utmattningsskiten (eller varför jag nu är som jag är). Jag vet inte vad som är bäst eller rätt, men nu provar jag såhär ett tag och hoppas att jag klarar att fortsätta. Till sommaren kommer jag förmodligen att se ut som världens muskelberg.:) 

torsdag 13 januari 2011

Ur-märkligt.

Vi stoppade i ett batteri i väckarklockan i tron att sekundvisaren skulle börja röra på sig, men inte då. Vi provade ett annat batteri ifall det första kanske inte var riktigt friskt, men sekundvisaren rörde ändå inte sig en sekund.:) Jag tog klockan med in till affären där den var köpt och hade kanske en tanke att jag skulle få en ny som fungerade. Expediten satte i ett av batterierna som säljs i affären och tjohej, så tickade klockan igång. Det visar sig då att denna klocka inte verkar vilja fungera med andra batterimärke än det som de säljer där. Eftersom jag inte vill vara tvungen att handla batterier 3.5 mil härifrån, så undrade jag om jag kunde få pengarna tillbaka istället. Det gick ju förstås inte eftersom tiden för öppet köp hade gått ut. Jag fick i alla fall batteriet (som inte var nytt) och fick ta min märkliga klocka med hem igen. Jag förstår fortfarande inte hur det kan vara möjligt att den endast funkar med ett visst märke på batteri. Jag ska se sen om jag kan lura den.

Tussi brukar inte titta på TV, men här har hon gosat ner sig i soffan bland strumpor och tröjor. Hon tog det säkra före det osäkra och håller hårt i den berömda och populära fjärrkontrollen. Har man börjat se ett program så vill man ju se klart i lugn och ro.:)

tisdag 11 januari 2011

Nöjd och glad.

Jag är så jäkla stolt över mig själv. Äntligen tog jag mig ner till Friskisgympan vi har i byn! (Om än med lite ångest och nervositet på något obehagligt sätt.) Bara att ta mig dit är ganska så motigt på olika sätt och jag har under en period nu försökt förbereda mig och peppa mig själv. Även om jag halva dagen idag tänkte att jag struntar i det, så var det något som fick mig att göra det ändå. Bra. Dessutom så gympade jag i den takt och med styrka som faktiskt gjorde att jag tog mig igenom hela passet utan att må dåligt av det. Tänk att jag lyckades med detta fenomen.:) Det kändes riktigt skönt att vara där igen. Det var nog två år sedan sist. Nu ska jag bara försöka fortsätta gå dit, men jag får försöka ta en gång i taget. Ikväll är jag nöjd!

Wilmatisdag har återinförts efter jullovet och efter vad jag har hört så var det med glädje hon åkte hit idag också. Den dagen hon gömmer sig när hon blir tillfrågad om hon ska hit, blir jag ledsen. Kanske inte det var den roligaste dagen här för henne, men ett tuggben förgyller alltid tillvaron. Benet ska dock tuggas liggande i snön. Det fungerade utmärkt även om det fick bli i en mindre sluttning.

söndag 9 januari 2011

Nostalgi.

Mitt kära barndomshem är till salu (för första gången efter att jag och min bror själv var tvungna att sälja det alltså) och jag var såklart inne för att titta på fotona som ligger ute på nätet. Oj, oj, oj...... När fotona inne i huset visades........  Det kändes en hel massa i hjärtat och känslan av att få "komma in" där var så skön på något sätt. Den där speciella känslan i magen kom och tårarna trängde fram i ögonen. Så många känslor och så många minnen på en och samma gång. Extremt mycket var sig precis likt i huset. En vägg som var borttagen och på ett annat ställe var en vägg uppsatt, men annars var det väldigt mycket som på min tid. När jag kom till fotot på mitt rum så anföll tapeten mig med en rejäl flaschback. Inte trodde jag väl att jag genom att se en tapet på bild skulle kunna känna doften och känslan av att vara där och hur tapeten kändes. (Det är en sån som delvis är upphöjd, nästan lite mjuk att ta på.) Det är som om det var igår som vi satte upp den på mitt lilla rum, vilket det ju inte alls är. Ja, det var en riktig rejäl tur tillbaka i tiden och det var skönt på sitt sätt även om vissa delar gör lite ont. Jag önskar så att jag kunde fått förmånen att köra dit och hälsa på mina föräldrar och att barnen kunde fått lära känna sin mormor och morfar.

Nostalgin fortsatte med att jag blev tipsad av min bror att starta radio P3. Där spelades Trackslistans top 40 från 80-talet. Men jösses! Vilka låtar och vilka rysningar de framkallade. Bra rysningar alltså. När Thompson Twins spelades kunde jag helt enkelt inte vara stilla längre. Definitivt dansdags i köket. George Michael, John Farnham, Pet Shop Boys, Depeche Mode, Alphaville och Foreigner var bara några av de som hade låtar med på listan. Det där var några av de som befann sig på mina planscher som prydde min mjuka tapet i mitt rum där på 80-talet. Nice!

fredag 7 januari 2011

Bra dagar.

Igår blev det en lång och skön promenad i ett riktigt "varmt" Degeberga. Den extrema kramsnön gjorde mig snölyktebyggasugen. Det är så mysigt med ljus ute i den mörka snöiga vinterkvällen. Tyvärr var det nu lite mycket tö, så det dröjde inte länge förrän mitt konstverk började ge vika. Torsdagkvällen som egentligen inte hade någon plan alls övergick till en trevlig kväll med pizza och fika hos ett par kompisar. När vi kom hem därifrån så var min stackars lykta bara 20 centimeter hög.


För mig är det extremt tungt att ta tag i saker. Ett exempel på en tung sak är att bjuda hem folk en kväll på en mindre fest eller liknanade. Jag har ångest i flera dagar över vad vi ska äta, vad vi ska dricka, hur jag ska duka och så att det ska bli en bra kväll i största allmänhet. Det är människor jag känner och tycker mycket om så jag förstår egentligen inte varför, men det bara är så. Jag vet ju egentligen att oavsett så blir det bra. Det är ju för att träffas som man träffas och detta blev en riktigt kul och bra kväll på alla sätt.


Ullared och jag är inte helt överens och därför har jag inte varit där på flera år. Dock har jag tittat lite på TV-programmet och fått mig en liten bild av Morgan. Vad jag inte visste då var att han nu på sitt sätt ska komma att befinna sig väldigt nära min bara kropp.  


Jag har nu minsann haft ungefär 1½ dygn som jag mått riktigt, riktigt bra i mitt sinne! Jag har känt mig glad på ett annat sätt än på länge och varit på allmänt bra humör. :) Det känns helt fantastiskt skönt ska ni veta. Något annat som ser väldigt skönt ut är livsnjutaren Tussis härliga sovstil. Gosemisen min.

söndag 2 januari 2011

Nyårsafton.

Gårdagen var en enda stor gäspning för mig. Nyårsafton var betydligt roligare! Den firade vi tillsammans med tre pigga, glada och trevliga familjer.

Givetvis ingår paketleken i vårt nyårsfirande, vilket innebär en del nervpåfrestningar då alla oftast vill ha samma paket.:)


Göran har lagt slipsen på golvet och hoppas på en etta eller sexa. Det gick inte bra för honom i början. Inte heller för mig som efter att paketen mitt på golvet var slut, inte hade fått ett enda paket själv. Jo, jag erkänner att jag var lite småtjurig i mitt inre då.:)


Vid drickapausen valde en deltagare att hålla hårt i de två paket han fått.


 Rond två är igång och nästan alla hoppas att fel antal prickar ska visa sig på tärningarna i kastet.


Kampen hårdnade på sluttampen och vi var alla mer eller mindre rent känslomässigt väldigt engagerade i spelet. Det hela slutade tack och lov ändå utan ovänskap :) och med nöjda deltagare, då alla fick något.


Vi gav oss sen ut i regn och halv storm för att titta på det fina gemensamma fyrverkeriet som Degeberga har för andra året i rad. Med god mat, dryck, skratt och en trevlig kväll, blev det 2011 med en smäll. God fortsättning på er!