Julen är på väg ut.

Hej då julgranen! Innan jag sa hej då till hela granen kunde jag säga hej då till alla barren som ramlade av när jag tog bort allt som hängde i granen. Det var alldeles otroligt vad denna stackars gran vi hade i år barrade. Som ni förstår så har jag plockat undan julgrejer idag. I alla fall det mesta av julgrejerna. Allt tar sin tid för mig och det stör mig, men så är det väl. Lite i taget så att jag ska klara av det hela. Imorgon får det försöka bli lite städning. Det ser inte ut som här är städat på väldigt länge när jag kollar hyllor, fönsterkarmar och annat där dammet samlas. Allt är sådär lite lagom åt det gråa hållet. För att inte tala om hur tv:n ser ut. Det är ett under att det går att se bilden på den och att den är färgad fortfarande.:) Lite synd att jag inte gillar dammsugaren lika mycket som Tussi. När den står framme så älskar hon att lägga sig på eller innanför slangen. Den går till och med bra att ha som "klösbräda." Tänk vilken allt i allo-maskin. Jag hade ju då såklart inte tänkt mig att jag skulle ligga och rulla rundor på den som hon gör, men det förstod ni nog.:) Jag kunde ju gillat den på ett annat sätt menar jag.

Jag var hos kuratorn i morse, vilket var skönt. Mycket av mitt babbel jag hade som behövde ut blev jag ju av med. Vad som däremot inte var skönt var kylan idag. Jag tyckte att det kändes mycket kallare än igår på något vis, så idag har jag slarvat med att gå ut och promenera. Det blev bara lilla minituren ner till dammen med Andreas i förmiddags för att prata lite med min svägerska. Hon och barnen skulle åka skridskor, så hon undrade om vi ville komma ner en sväng, men det är allt jag varit ute idag. Min svägerska åkte inte bara skridskor. Hon åkte på rumpan också lite, men det ska jag inte sitta här och vara elak över med tanke på hur jag själv fegar och inte alls åker......... Vi löste vårat åksug med en sparkstötting. Väldigt praktiskt (och fegt.) Då är det svårt att ramla omkull även om Andreas försökte köra så att jag skulle åka av den. Vi blev inte så särskilt långvariga vid dammen, för när man som jag mest stod stilla känns fötterna snabbt som små isbitar.

Efter denna lilla tur värmde vi oss med varm chokladmjölk som är så himla gott när man varit ute och blivit kall.

Skridskoåkning på dammen

Onsdag är söndag. Snart är det vardag igen. Det har slutat snöa efter att i princip gjort det hela dagen. Kaminen är omringad av halvblöta mössor, vantar, skridskor, skor och annat som fick sig en liten blöta när de var ute i snön innan i eftermiddags. Barnen och Göran gick ner till den frusna dammen för att åka skridskor, men jag kände ingen större lust att följa med. Jag har känt mig trött idag med och tyckte det var skönare här hemma i värmen. Tussi verkade mer sugen på att följa med där hon satt mitt ibland alla grejerna innan grabbarna skulle gå, för att ha full koll på läget.

Efter ett telefonsamtal från Göran blev jag ändå lite sugen på att gå ner där, så jag klädde på mig så jag såg ut som en eskimå och masade mig ut och ner dit för att kolla läget. Det tar mig mindre än 5 minuter att gå dit, så dum är jag om jag inte gör det kände jag. Detta var vad jag såg efter att gått knappt 50 meter. Det såg riktigt härligt ut med barn, ungdomar och vuxna på dammen.

Framme träffade jag bland andra isprinsessan, men jag skulle gärna sett en piruett.

Här var riktigt mycket folk nere och det är inte varje år det går att nyttja dammen till skridskoåkning så det är verkligen superkul! Både små och stora spelade hockey ihop så det stod härliga till.

Ja, vad ska man säga........Leksand har en snygg matchtröja.........och är bäst.;)

Trettonafton

Förvirringars förvirringar. Nu är det helg igen mitt i veckan. Jag vet snart inte alls vad det är för dag längre, och jag som är snurrig innan. Vi var i alla fall bortbjudna på middag denna tisdagkväll och det såg jag fram emot. Det brukar bli trevligt och så blev även denna kväll.

Vi bjöds på en jättegod förrätt där det på brödet var getost, ringlad flytande honung och en halv nöt på toppen.

Dags att anfalla förrätten.........

Det blev porterstek, potatis och en riktigt smarrig sås med god sallad till huvudrätt och till efterrätt fick vi hemmagjord pepparkaksglass. En riktigt god middag rakt igenom, som ni säkert förstår. Jag som tycker det är något jobbigt med den här matlagningen blir så glad och njuter extra när jag blir bjuden.

Det tog ett antal foto innan jag fick dessa två damer att se ut som de "skulle".

Gosa lite måste man också......

En skojig kväll går fruktansvärt fort och som vanligt så blev det ju lite senare än jag tänkt mig, men långt om länge vandrade vi hemåt i den snöande natten. Jag hade packat med mig full mundering med kläder för att jag skulle slippa frysa när vi gick hem, men det var inte så kallt faktiskt, så termobyxorna och mössan fick stanna i påsen.

Tack för en trevlig kväll!

Forsakarsfallet i vinterskrud

Jag har hört att Forsakarsfallet ska vara extremt vackert när det är fruset och eftersom jag inte minns att jag sett det fruset så tog Andreas och jag en liten promenad dit idag. För ett par veckor sedan såg fallet ut såhär.

Idag bara häpnade jag när jag såg det och ställde mig och verkligen stirrade på det, innan jag drog av mig tummavantarna och slet upp kameran ur fickan. Det var det vackraste jag sett på länge.......

Bergsgeten Andreas var tvungen att klättra lite och hittade en skön soffa att vila sig i.

Som sagt......detta var en upplevelse att se som inte går att beskriva. Inte ens på bild känner jag.

Snön började så smått singla ner på oss och vi vände för att gå hem. På väg hemåt hittade vi sköldpaddans hus. Det bara måste vara här en av dem bor.

Ett tunt och bräckligt "islöv" hade formats över bäcken.

Det är ungefär så tunn och bräcklig jag verkligen kan känna mig lite väl ofta. Tänk om jag bara varit lika vacker som detta "löv" är när jag känner mig så.:) Då hade det kanske varit lite lättare att stå ut.

Vilken natur vi har här!

Idag var det dags för en långpromenad i alla minusgraderna, men väl påklädd och med gott sällskap så blir man varm. Dessutom så värmer det ju en del när man rört sig en stund. Vi följde en bäck en lång bit och jag och vatten är bara så perfekt! Vilka konstverk man får se när man är ute och promenerar såhär i vintertider. Jag tog som omväxling en del foto, och här kommer en del av dem. Det finns inte så mycket kommentarer att göra kring dem, så titta och njut.

Coola istappar.........

Någon i sällskapet tyckte att jag skulle gå ut och ställa mig på isen medans han tog ett foto.......Mitt svar blev nej. Konstigt eller hur?:)

Med lite hållhjälp slapp jag halka ner i vattnet. Det var ju snällt att han inte "råkade" släppa greppet om mig där.:)

En mysig liten "grill och fikaplats" blev ett litet stopp med varm choklad och lussekisar. Det smakade riktigt gott kan jag säga.

Detta ser kallt ut, men jag antar att de inte fryser de små söta ankorna.

Själv frös jag en del efter en två timmars njutningsfull promenad längs med bäcken, genom skogen, liten fikapaus i lilla skjulet, promenad över den plats där skidliften en gång fanns här i Degeberga och sedan hem igen. Men skönt var det att komma ut och lufta kropp och själ!

Upplysande.......

Fullmånen gör mig inget alls just nu. Den är så välkommen med sitt vackra sken. Jag sover så bra ändå. Både natt, dag och kväll. Jag var ute på en liten promenad innan, men mina ben var tunga och som nykokta spagetti, så när jag kom hem, så satte jag mig i fåtöljen och somnade på mindre än två minuter. Förstår inte riktigt vad det är frågan om. Jag är bara så sömnig och trött hela tiden och har varit det de senaste veckorna. Kanske är det små orosmoment som gör mig trött och matt igen. Det är väl konstigt ändå. När en grej är löst och jag är glad för det, så kommer det något nytt bekymmer indykande. Jag blir så trött av allt onödigt skit. Onödigt skit som för mig blir så stort. Jag har nog med det som är viktiga bekymmer just nu om jag säger så. Sådant som verkligen gör mig orolig och som jag av hela mitt hjärta vill kunna göra något åt.
Jag passar också nu på att tacka fullmånen för att vi hittade hem på en mörk cykelväg nyårsaftonsnatten. Den lyser verkligen upp. För tillfället är du min vän lilla månen.

Här är något annat som lyser upp. Fast på ett helt annat sätt. Den är så fin nu när den börjat veckla ut alla sina blommor.

En busig Tussi är alltid något som är härligt att titta på och som lyser upp tillvaron. Hon gillar fortfarande musen hon fick i julklapp. Hade man bara kunnat skutta och fara rundor med en lurvtuss som hon gör, med så mycket bus och glädje i kroppen som Tussi, så hade jag gjort det kan jag lova. Kunde kanske sett lite roligt ut, men det hade det varit värt.:-)

Det är ingen direkt tryckande värme ute och när det inte går att sova ute under träden, så får träden komma in så att det går att sova under dem i värme.

Nya favoritsovstället. Här är såååå skönt att sova. Bakom fotot på min pappa när han var ung, och på duken som pappa vävde när han var sjuk. Jättegosigt att rulla ihop här. Och bara sova.....

För egen del så föredrar jag att sova i sängen. Eller möjligtvis i fåtöljen.

Nu är det 2010!!

Dagens stora och märkliga fråga är : Vilken dag är det idag? Söndag? Lördag? Är det mitt i veckan? Total förvirring råder när det varit fest en torsdag. Almanackan säger att det är fredag och trött är jag. Fruktansvärt trött till och med. Är man i min ålder kan man inte vara iväg till halv 4 på morgonen. Bevisligen. Men det var roligt så länge det varade.........

Här har vi Nyårsaftonvärdinnan.

Varje familj hade olika uppdrag att fixa till festen, så vi hjälps åt, vilket gör att det blir lite lättare för alla. Till förrätt hade vi krustader med svampstuvning i och till huvudrätt blev det lax, potatis, romsås och sallad. Mycket, mycket gott alltihop! Efter maten var det dags att leka lite. Vi skulle leka paketleken, något jag faktiskt aldrig har lekt innan.

Essie passar paketerna tills vi kommit i ordning.

Jag som aldrig gjort detta innan behöver en förklaring på hur det ska gå till.

En sak kan jag säga...... Ska de här två tärningarna vara med nästa gång också så vill jag aldrig mer vara med.:-) De skulle visa sig att de inte alls var på varken min eller Görans sida de här två rackarna. Jag slutade med att få ett stackars paket och Göran inget alls. Eller jo, han fick ett......av värdinnan som tyckte synd om honom. Efter att hon fått veta att det ändå inte var något bra i paketet.:-) En gran att koppla i cigarettändaren. Passar perfekt att ha i vår röda racerbil.

Men vad gör den halvförlusten i paketleken........ Jag är glad ändå.

Till efterrätt som vi åt efter leken fick vi en jättegod hemmagjord glass med hallonsås till. Mmmm....... Nu var det väntan till klockan skulle bli nytt år.

Jag sa det för ett tag sedan och jag säger det igen.......Göran börjar behöva fundera på att införskaffa läsglasögon..........

Vår skjutglada värd hade trots att vi inte skulle köpa egna rakter, just precis köpt lite eget.

Eftersom jag nu glömde kameran när vi skulle gå ut, så har jag ingen fin bild på fyrverkerierna att erbjuda här. Jag kan bara säga att det var ett jättefint fyrverkeri som byns befolkning samlat ihopa pengar till, som sen sköts inom avspärrat område. Efter att varit ute och frusit en del i de alldeles för många minusgraderna, så var det gott att komma in i värmen igen.

GOD FORTSÄTTNING!!!!!