torsdag 7 januari 2010

Julen är på väg ut.

Hej då julgranen! Innan jag sa hej då till hela granen kunde jag säga hej då till alla barren som ramlade av när jag tog bort allt som hängde i granen. Det var alldeles otroligt vad denna stackars gran vi hade i år barrade. Som ni förstår så har jag plockat undan julgrejer idag. I alla fall det mesta av julgrejerna. Allt tar sin tid för mig och det stör mig, men så är det väl. Lite i taget så att jag ska klara av det hela. Imorgon får det försöka bli lite städning. Det ser inte ut som här är städat på väldigt länge när jag kollar hyllor, fönsterkarmar och annat där dammet samlas. Allt är sådär lite lagom åt det gråa hållet. För att inte tala om hur tv:n ser ut. Det är ett under att det går att se bilden på den och att den är färgad fortfarande.:) Lite synd att jag inte gillar dammsugaren lika mycket som Tussi. När den står framme så älskar hon att lägga sig på eller innanför slangen. Den går till och med bra att ha som "klösbräda." Tänk vilken allt i allo-maskin. Jag hade ju då såklart inte tänkt mig att jag skulle ligga och rulla rundor på den som hon gör, men det förstod ni nog.:) Jag kunde ju gillat den på ett annat sätt menar jag.

Jag var hos kuratorn i morse, vilket var skönt. Mycket av mitt babbel jag hade som behövde ut blev jag ju av med. Vad som däremot inte var skönt var kylan idag. Jag tyckte att det kändes mycket kallare än igår på något vis, så idag har jag slarvat med att gå ut och promenera. Det blev bara lilla minituren ner till dammen med Andreas i förmiddags för att prata lite med min svägerska. Hon och barnen skulle åka skridskor, så hon undrade om vi ville komma ner en sväng, men det är allt jag varit ute idag. Min svägerska åkte inte bara skridskor. Hon åkte på rumpan också lite, men det ska jag inte sitta här och vara elak över med tanke på hur jag själv fegar och inte alls åker......... Vi löste vårat åksug med en sparkstötting. Väldigt praktiskt (och fegt.) Då är det svårt att ramla omkull även om Andreas försökte köra så att jag skulle åka av den. Vi blev inte så särskilt långvariga vid dammen, för när man som jag mest stod stilla känns fötterna snabbt som små isbitar.

Efter denna lilla tur värmde vi oss med varm chokladmjölk som är så himla gott när man varit ute och blivit kall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar