Vilken natur vi har här!

Idag var det dags för en långpromenad i alla minusgraderna, men väl påklädd och med gott sällskap så blir man varm. Dessutom så värmer det ju en del när man rört sig en stund. Vi följde en bäck en lång bit och jag och vatten är bara så perfekt! Vilka konstverk man får se när man är ute och promenerar såhär i vintertider. Jag tog som omväxling en del foto, och här kommer en del av dem. Det finns inte så mycket kommentarer att göra kring dem, så titta och njut.

Coola istappar.........

Någon i sällskapet tyckte att jag skulle gå ut och ställa mig på isen medans han tog ett foto.......Mitt svar blev nej. Konstigt eller hur?:)

Med lite hållhjälp slapp jag halka ner i vattnet. Det var ju snällt att han inte "råkade" släppa greppet om mig där.:)

En mysig liten "grill och fikaplats" blev ett litet stopp med varm choklad och lussekisar. Det smakade riktigt gott kan jag säga.

Detta ser kallt ut, men jag antar att de inte fryser de små söta ankorna.

Själv frös jag en del efter en två timmars njutningsfull promenad längs med bäcken, genom skogen, liten fikapaus i lilla skjulet, promenad över den plats där skidliften en gång fanns här i Degeberga och sedan hem igen. Men skönt var det att komma ut och lufta kropp och själ!

Upplysande.......

Fullmånen gör mig inget alls just nu. Den är så välkommen med sitt vackra sken. Jag sover så bra ändå. Både natt, dag och kväll. Jag var ute på en liten promenad innan, men mina ben var tunga och som nykokta spagetti, så när jag kom hem, så satte jag mig i fåtöljen och somnade på mindre än två minuter. Förstår inte riktigt vad det är frågan om. Jag är bara så sömnig och trött hela tiden och har varit det de senaste veckorna. Kanske är det små orosmoment som gör mig trött och matt igen. Det är väl konstigt ändå. När en grej är löst och jag är glad för det, så kommer det något nytt bekymmer indykande. Jag blir så trött av allt onödigt skit. Onödigt skit som för mig blir så stort. Jag har nog med det som är viktiga bekymmer just nu om jag säger så. Sådant som verkligen gör mig orolig och som jag av hela mitt hjärta vill kunna göra något åt.
Jag passar också nu på att tacka fullmånen för att vi hittade hem på en mörk cykelväg nyårsaftonsnatten. Den lyser verkligen upp. För tillfället är du min vän lilla månen.

Här är något annat som lyser upp. Fast på ett helt annat sätt. Den är så fin nu när den börjat veckla ut alla sina blommor.

En busig Tussi är alltid något som är härligt att titta på och som lyser upp tillvaron. Hon gillar fortfarande musen hon fick i julklapp. Hade man bara kunnat skutta och fara rundor med en lurvtuss som hon gör, med så mycket bus och glädje i kroppen som Tussi, så hade jag gjort det kan jag lova. Kunde kanske sett lite roligt ut, men det hade det varit värt.:-)

Det är ingen direkt tryckande värme ute och när det inte går att sova ute under träden, så får träden komma in så att det går att sova under dem i värme.

Nya favoritsovstället. Här är såååå skönt att sova. Bakom fotot på min pappa när han var ung, och på duken som pappa vävde när han var sjuk. Jättegosigt att rulla ihop här. Och bara sova.....

För egen del så föredrar jag att sova i sängen. Eller möjligtvis i fåtöljen.

Nu är det 2010!!

Dagens stora och märkliga fråga är : Vilken dag är det idag? Söndag? Lördag? Är det mitt i veckan? Total förvirring råder när det varit fest en torsdag. Almanackan säger att det är fredag och trött är jag. Fruktansvärt trött till och med. Är man i min ålder kan man inte vara iväg till halv 4 på morgonen. Bevisligen. Men det var roligt så länge det varade.........

Här har vi Nyårsaftonvärdinnan.

Varje familj hade olika uppdrag att fixa till festen, så vi hjälps åt, vilket gör att det blir lite lättare för alla. Till förrätt hade vi krustader med svampstuvning i och till huvudrätt blev det lax, potatis, romsås och sallad. Mycket, mycket gott alltihop! Efter maten var det dags att leka lite. Vi skulle leka paketleken, något jag faktiskt aldrig har lekt innan.

Essie passar paketerna tills vi kommit i ordning.

Jag som aldrig gjort detta innan behöver en förklaring på hur det ska gå till.

En sak kan jag säga...... Ska de här två tärningarna vara med nästa gång också så vill jag aldrig mer vara med.:-) De skulle visa sig att de inte alls var på varken min eller Görans sida de här två rackarna. Jag slutade med att få ett stackars paket och Göran inget alls. Eller jo, han fick ett......av värdinnan som tyckte synd om honom. Efter att hon fått veta att det ändå inte var något bra i paketet.:-) En gran att koppla i cigarettändaren. Passar perfekt att ha i vår röda racerbil.

Men vad gör den halvförlusten i paketleken........ Jag är glad ändå.

Till efterrätt som vi åt efter leken fick vi en jättegod hemmagjord glass med hallonsås till. Mmmm....... Nu var det väntan till klockan skulle bli nytt år.

Jag sa det för ett tag sedan och jag säger det igen.......Göran börjar behöva fundera på att införskaffa läsglasögon..........

Vår skjutglada värd hade trots att vi inte skulle köpa egna rakter, just precis köpt lite eget.

Eftersom jag nu glömde kameran när vi skulle gå ut, så har jag ingen fin bild på fyrverkerierna att erbjuda här. Jag kan bara säga att det var ett jättefint fyrverkeri som byns befolkning samlat ihopa pengar till, som sen sköts inom avspärrat område. Efter att varit ute och frusit en del i de alldeles för många minusgraderna, så var det gott att komma in i värmen igen.

GOD FORTSÄTTNING!!!!!

Ännu ett år går mot sitt slut.

Sista dagen på 2009. Nu är det snart dags att lära sig skriva 2010. Det brukar ta ett litet tag innan man är inne i att skriva det nya årets siffror. I alla fall för mig, men låt mig gissa att det är fler än jag som i bara farten kommer att skriva 2009 ett litet tag framöver.:-)

Andreas och Tussi passar på att ha lite gosemys framför en kamin full av brinnande ved idag på förmiddagen. Varmt, gott och mysigt! Det såg riktigt skönt ut.

Är det någon mer än jag som inte begriper var tiden blir av? Åren går så fruktansvärt snabbt, så jag blir nästan lite "rädd". Framförallt märks det på barnen som ju börjar bli stora här. Det bör ju innebära att man själv också blir äldre och äldre, eller?:-) Men å andra sidan så är man inte äldre än man känner sig, och emellanåt är det inte lite gammal jag är då medan jag andra dagar inte känner mig äldre än 18 eller nåt. Året som gått har haft för många jobbiga stunder tycker jag, så jag hoppas på ett bättre 2010 och på att det jag önskar ska gå på rätt håll.

Jag vill önska er alla ett gott slut på 2009 och ett riktigt Gott Nytt 2010!

Tråkigt att må såhär.

Vi skulle åkt till stan idag och bytt ett par julklappar och kanske handlat något bra på rea. Kanske hade jag orkat, men sen hade jag varit ännu sämre imorgon och det verkar ju dumt. Jag känner mig helt trött och kass idag. Det är väl märkligt att jag inte ska kunna få ha skoj en kväll eller dag utan att jag sen ska vara såhär jättetrött i en eller två dagar efteråt. Det känns sådär lagom tråkigt kan jag säga. Jag antar att det är något jag måste acceptera med tanke på hur jag mår egentligen, men det är inte kul och det är svårt för mig med det här ordet acceptera. Ett annat ord jag inte begriper mig på är tålamod. Den som hittade på dessa ord skulle jag vilja ha ett allvarligt samtal med........

Idag blir det ytterligare en dag med seghet, smådåligt humör och vila. Vila borde jag nog göra lite mer ordentligt egentligen, men det är inte heller något jag gillar, så då blir allt lite si och så istället för att jag är extra snäll mot mig. När jag vilar för mycket "ordentligt" så känns det som, jag nog sagt tidigare, ett nederlag för mig.

Jag sitter en del vid datorn här idag, kanske lägger jag i en maskin tvätt och sen ska jag försöka gå ut och gå en liten sväng. Jag har bara så svårt att begripa att det är såhär det är för mig just nu. Antingen är jag extremt trög eller kämpar jag hysteriskt i mitt inre med att inte vilja vara som jag är just nu. Jag har ju förr varit mycket i full gång jämnt, men jag orkar inte längre och det är svårt att tycka att det är okej.

Jag förmodar att allt hade blivit lite lättare om jag bara hade följt med i hur jag mår och inte kämpat emot så förtvivlat. (Jag jobbar på det kan jag säg.)
Jag har kämpat så länge och det bara fortsätter här inne i min kropp. Omedvetet på något märkligt vis.

Jag måste förstå att nu är inte som förr. Det har hänt mycket emellen förr och nu. Nu är inte som förr och kommer aldrig att bli det heller. Inte så som jag vill ha det.

Mysig "utflykt"

Lördag eftermiddag och med känslan av att som vanligt ätit för mycket under julen, gav vi oss ut i den vackra naturen för att röra lite på oss tillsammans med ett par kompisar. De hade packat fikaväska med varm chokladmjölk och lite annat gott och sen gick vi mot Forsakar. Denna vackra plats som vi ibland glömmer bort att gå och njuta av trots vi bor så nära. Eller kanske just för att vi bor så nära. Första fikapausen blev här vid fallet. Där var som ni ser jättemycket vatten nu till skillnad mot hur det såg ut för ett tag sedan.

Här dukas det fram lite gott. Mycket gott var det till och med, så jag vet inte riktigt om vår promenad gick plus minus noll eller helt minus med tanke på intag och rörelse.:-)

Men det var både väldigt gott och mycket trevligt och det är ju huvudsaken.

Göran passade på att läsa lite fakta om platsen när vi ändå var där. Frågan är om han blev så mycket klokare............

Vi fortsatte promenaden och hade ett par fikastopp till, innan det började mörkna. Vi gav oss sedan hemåt i halkan för att sätta igång med maten. Det var riktigt, riktigt halkigt på vägarna märkte vi. Skönt att inte vara ute och köra i sådant väglag. Kvällen fortsatte hemma hos oss med mat, dryck, skratt och lite Yatzyspelande där givetvis fel vann. Det var vad några tyckte. Dock inte alla av någon märklig anledning. Vi konstaterade också att Göran börjar komma i, ni vet, "den" åldern. Ja, ni ser själv på fotot. Han fick låna dessa glasögon och upptäckte att det var mycket lättare att se de små siffrorna i barnens skolkatalog. Som det kan bli.........

Den där promenaden var supermysig och man kan ju fråga sig varför inte sådant görs oftare. Tack för en trevlig eftermiddag och kväll!

Jul hemma och borta

Juldagen och snön är på god väg att smälta bort idag. Det regnar och är tungt väder idag. Ungefär så som jag känner mig just för tillfället. Tung, seg och trött. Jag hade en mycket trevlig och mysig Julafton tillsammans med min familj och min bror och hans familj, och tänka sig........vi fick en vit jul!

Förra julen var inte vit. Då befann vi oss på Teneriffa, vilket var väldigt speciellt, helt underbart härligt, men en enorm skillnad som ni ser.......... Det hela kändes lite märkligt.

Jag fick syn på årets glögg och var bara tvungen att köpa en flaska. Mest egentligen för att jag älskar färgen på flaskan, men den visade sig vara riktigt god med smak av clementin. Färgen på flaskan var nästan som färgen på de vackra blommorna vi fick lyxen att njuta av i fjol.

Kalle Anka är ett absolut måste här hemma och utan Kalle är det svårt att hitta rätt julstämning. Visst är det konstigt att något som visas i ett antal många år fortfarande är så viktigt att se. Vi brukar mumsa i oss glögg, pepparkakor och godis denna timmen. Egentligen tittar vi inte jättemycket på tv:n eftersom vi mest pratar och äter, men den finns där och vi hör lite och småkikar på samma gång. Mysigt!

Godis är gott.........

Att ligga vid poolen vid hotellet är också gott, men på ett annat sätt........

Jag skulle aldrig letat upp de här bilderna på Playa de las Americas. Jag blir ju jätteresesugen.......

Julafton hemma går alltid i julbordets tecken. Ett alldeles lagom julbord med det vi gillar allra mest.

Efter mat och gröt kan jag våga påstå att magen är nöjd. Det börjar närma sig julklappsutdelning.

Yes! Tomten kom så tydligen hade vi varit snälla! Mysfaktorn är hög när vi alla står i fönstret och tittar. När vi ser Tomten kommer gående i snön med lyktan i handen och säcken på ryggen. Det är så mysigt! Wilma vill såklart också ha julklappar och det fick hon förstås. Jag passar även nu på att tacka Tomten för alla fina och bra klappar vi fick!

Det var en riktigt gosig Tomte som kom till oss i år. Det känns dock som om Tomten har lite svårt att se. Det är nog dags att gå och klippa luggen.

Tussi fick en ny mus och den var riktigt skojig att jaga rundor och kasta med. Här är den fångad den lille rackaren.

Att vara hemma eller att resa bort över julen är frågan. För många är svaret självklart. Själv så hade jag för två år sedan sagt: "Aldrig i livet!", men efter att varit iväg förra året, så kan jag se det på båda hållen. I år var det supermysigt att vara hemma, men det är härligt att åka iväg också.