Äntligen!

Jag inser nu efteråt att detta är ett tag sen och ja, jag må vara lite lagom sen, men det har verkligen undgått mig. När jag körde förbi våran mack i byn innan idag, så såg jag det.......... GB-gubben har fått en fru! Jag blev riktigt glad för hans skull. Ja, för hennes med kanske, men det är ju trots allt honom vi sett år efter år stå där i sin ensamhet. Ändå har han alltid sett så lycklig ut där han står. Allt för att vi ska falla för frestelsen att stanna till och köpa oss en glass. Hålla honom sällskap en stund eller nåt. Var denna glada man hittat sin kärlek vet jag inte, men söta var de tillsammans och äntligen har han någon att hålla om där han står. Inte längre ensam.:)

Varför man nu blir glad för en hårdplastgubbes skull vet jag inte, men så är det.