Andreas hade sin sista seriematch idag. Barnen fryser ju inte som de springer, men den frusna mamman som skriver här tycker att det på sätt och vis är ganska skönt att detta var sista matchen, med tanke på att det går åt kallare tider. Den här hösten med deras 8 respektive 9 matcher har gått extremt fort i år för både Pontus och Andreas känner jag. Snart börjar inneträningarna och det känns som igår när de spelade sina första utematcher för säsongen.
Lite peptalk inför andra halvlek, där Andreas bara var med en liten stund.
Han lyckades krångla in sitt ena ben mellan en motspelares båda ben, samtidigt som de ramlade. Det var inte alls skönt för hans knä som vred sig på nåt konstigt sätt. Irriterad och med ont knä fick han därför titta på när hans duktiga lagkamrater spelade den sista halvan av andra halvlek. Det blev en trevlig avslutning på säsongen med en vinst, som värmde upp oss lite i den kalla söndagseftermiddagen.
Nummer 7 sitter fortfarande inlindad i filt med sitt onda knä . Dags att gå och byta om innan vi kör hem.
Hemma igen i ett varmt hus blev det en god middag med familjen. En middag som vi idag fuskade med och beställde på en Kinarestaurang på väg hem. Ibland är det gott med beställningsmat, men framför allt så är det väldigt enkelt. :-)
Jag hoppas att knäet är bättre. Ormbalsam hjälper faktiskt. Jag har god erfarenhet av denna. Samma för mig det känns inte så länge sedan mitt barnbarn spelade första matchen i höst. Går tiden lika fort så är det snart dags för första vårens match. Ljuvligt att tänka på. Kramisar till er alla Gun-Inger
SvaraRadera