Tack.......:)

Knack, knack, knack på dörren igår kväll och utanför står världens bästa Jennifer med en härlig bukett trädgårdsblommor i handen.

Blommorna var till mig, :) för att jag varit ute med Meika och Fania ett par rundor under dagen. Jag borde egentligen ge henne blommor också, för jag mår faktiskt gott av att se hundarna leka. Jag mår gott av att få gosa och kela med dem. Jag njuter av att bara sitta och titta på dem och på hur de beter sig mot varandra och mot oss. Hur Fania lyssnar på vad Wilma säger, gentemot hur hon lyssnar på Meika, hur hon inte lyssnar på mig och hur otroligt bra hon lyssnar på mig om jag bara har en liten burk med skramlande godis i.:) Godis är gott!

Wilma var också här igår så det blev en del busande. Skönt för dem att det inte var så varmt. Här är Wilmas absoluta favoritplats. Svalt och skönt i skuggan och med ryggstöd.........vad mer kan man begära? Något gott att äta kanske, men annars är detta helt okej.

Meika har en buske hos sig som är favvoplatsen med stora bokstäver. Jag bestämde mig för att gå in med de små hundarna efter att jag på tre sätt försökt ordna till så att de skulle kunna få vara utomhus utan att något mindre bra skulle hända. Sätt nummer ett innebar ett litet rymningsförsök. Nummer två blev gnäll, studs och insnodd i sitt eget koppel och nummer tre var helt bedrövligt hemskt av mig tyckte liten valp. Nu fick ju då lydiga Meika tyvärr bli lidande av sin systers tre protester, för nu visste jag inte hur jag bäst skulle göra förutom att släppa in båda två. Eländes elände. Nu blev det jobbigt. Hur får man in en hund som liksom sitter fastklistrad på marken vid sin favoritbuske? Då menar jag fastklistrad.:) Plötsligt hade hon stängt av hörseln, ögonen såg olyckliga ut och hela Meika sjönk ihop som om detta var det mest fruktansvärda som inträffat henne någonsin. Hon lämnade med sorg i hjärtat till sist sin buske och drog sig sakta inåt mot sitt öde. Gå in.......... När man kan ligga ute i skuggan under världens bästa buske.