Det är ju för jäkla hemskt! Varför ska de unga ryckas ifrån sina nära och kära. Varför ska familjer behöva mista ett barn och vännerna mista en vän? 15 år. Jag blir så ledsen trots att jag inte har en aning om vem personen är. Det gör så ont. Tänk själv om det varit ni eller vi. Jag blir tårögd vid tanken. Jag blir tårögd vid tanken på hur de mår som var honom nära. Jag blir tårögd vid tanken på deras smärta, panik och på känslan de förmodligen har av maktlöshet.
Det är allt för många som mister sina nära alldelse åt skogen för tidigt! Det är så förbannat orättvist så det liknar ingenting! Ibland önskar jag att jag hade varit lite bättre på att inte känna så mycket. Jag kan inte påstå att jag kan gå in helt i deras känslor. Givetvis kan jag inte det och det är jag glad för kan jag säg. Gör det ont i mig.......hur djävulskt ont gör det då inte i de som blir drabbade?
Jag finner inga kloka ord. Det finns inget som kan trösta och nej, jag förstår inte meningen som det sägs finns med allt som sker. Jag förstår det inte.........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar