Varm om hjärtat.

Igår skulle Andreas klass till Skånes Djurpark på en dagsutflykt. Det är kul när det händer något annorlunda och lite skoj ju. Det var bara deras klass som inte är mer än 16 st och en grupp med 6-åringar från skolan och det kan ju vara skönt när det inte är så många. Dessutom var där inte särskilt många alls i djurparken heller, så det var väldigt lugnt där de strosade runt. Tråkigt med de fina vargarna bara..........att de inte finns där mer, men det är ju som det är.
Mat (hamburgare och det var uppskattat i alla fall av Andreas) fick de med sig från skolan, men lite onyttig fika och dricka följde med och det blev singoalla och digestive. Som plötsligt blev en "gubbe" eller nåt.:)

En stycken busig Tussi med en massa energiöverskott har vi här och jag är glad att hon nöjer sig med att busa under gardinerna. När hon var bebis busade hon mer uppe i dem om jag säger så. Vilket gärna slutade med en smäll och gardiner på golvet.

Alla sovställningar fungerar om man är katt och trött, vilket ju katter ofta är. Det ser skönt ut även om det inte ser skönt ut..........

Fåglarna bygger och grejar i häcken här och denna damen har hittat det perfekta stället att hämta byggmaterial på. När jag såg detta fick jag svar på varför där var så märkligt kletigt runt själva planterings"hålet". Det blir till att plantera något nytt här när hon är klar och sen lägga på stenarna som jag brukar ha på lilla fontänen.

En småsömnig Fania, som i förrgår fortfarande hade lite liggande öron, men för var dag som går händer det så mycket. Dagen innan dess var de helt nerfällda, de små söta öronen. (Nu är de stående.)

Det var ju Wilmatisdag igår och till hennes stora lycka så var Meika hemma. Alltså var det inte någon förminskad kompis som hon träffade häromdagen. Tur! Vi tog en pytteliten mini-mini-runda med dessa tre härliga hundar efter en stunds lek i trädgården. Nu försöker och vill Fania också vara med lite försiktigt i leken. Hon har upptäckt att Wilma har en skojig svans som man kan tugga lite på. Stackars Wilma.......en biter i örat och en i svansen. Det är inte lätt att vara "farmor".

Jag blir varm i hjärtat av dem och av min Tussi.