måndag 8 februari 2010

Glada barn och ledsen dator.

Barnens leende blev stort i morse när de fick veta att det inte blev någon skola idag. Värmesystemet hade pajat och där var 8-10 grader varmt i rummen. Hy. Alltså blev det en liten extra ledig dag och det var bara att njuta av att jag plötsligt hade glada barn istället för måndagströtta och sura killar här. Tänk vad humöret kan ändras snabbt och tänk om de kunde vara lika glada varje morgon........Det hade varit finfint.

Jag har haft lite trubbel med min 2 år unga bärbara dator här emellanåt. I somras började skärmen plötsligt bli rosa. Allt utom texten var rosa och jag fick halv panik. Det varade i en dag eller nåt och sen blev den som vanligt igen. Det dröjde ett tag och sen blev den likadan igen. (Så gjorde den ett antal gånger.) Jag ringde dit där jag köpt den och det konstaterades att den ju behövde vara rosa när de hade den där för att de skulle kunna hitta felet. Alltså lämnade jag inte in den för koll. Det var ju inte lätt att veta om och när den skulle anta färgen rosa igen.

I november stängde den plötsligt av sig vid ett par tillfällen helt utan förvarning och det tog ett antal minuter innan jag kunde starta den igen. Samtidigt höll den på att skrämma slag på mig. Jag trodde att den var färdig för skrot ju. Nu har den varit snäll länge och jag hade liksom lite glömt bort det. Inget rosa och ingen handlös avstängning...........tills i helgen när den bara tvärdör igen. Två dagar i rad. Dags att ringa servicenågonting och höra vad de har att säga. De skickade mig att ringa till ett annat ställe. Jag fick telefonnummer dit och insåg att jag fattade inte ett dugg av vilken av 1,2,3,4 eller 5 jag skulle välja för att komma till rätt människa. Det fick bli lite uteslutningsmetoden och jag vet inte om det blev rätt ändå. Där lämnade jag serienumret på datorn, fick ett ärendenummer och så bad han mig att ringa ett annat nummer. Samtal nummer tre var på intågande och jag hade fortfarande inte fått någon hjälp. Hoppet började ändå tändas här och nu skulle jag bli hjälpt. Inte. Jag ringde och där kom en röst som sa: "Utöver vanlig samtalstaxa kostar detta samtal 13 kronor i minuten". Men shit! På med luren och irriterad blev jag.

Mitt sista alternativ var att ringa direkt till butiken, vilket jag hade tänkt göra från början. Jag trodde att jag var lite smart som ringde service direkt, men tji fick jag. Skickas hit och dit och ändå fick jag ingen hjälp. Mitt fjärde samtal blev till butiken och där fick jag den hjälp jag behövde. Jag fick ett par tips av trevlig personal och om datorns avstängningsproblem fortsätter, så får den åka till datadoktorn. Tänk så enkelt det hade varit om jag ringt dit ifrån början. Att försöka tänka smart är inte alltid särskilt smart........:)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar