Skönt att ha det gjort.

Snöovädret gjorde det tveksamt om jag överhuvudtaget skulle köra till Hässleholm idag för att göra bentäthetsmätningen. Om jag inte gjorde den idag var väntetiden till april och det kändes lite sådär. Efter lite koll med folk som varit ute på vägarna innan jag skulle iväg, så körde jag. De stora vägarna var riktigt "fina". Mitt största problem var att ta sig ut ifrån vårt kvarter.:) Sprätt, sprätt..... När jag kom hem igen, så känns det skönt att få göra såhär med kallelsen.

Detta är som sagt inget som gör ont och de har otroligt härlig personal där, men det är ändå jobbigt innan jag tagit mig dit. Det minner ju också om vad som hänt mig innan. Annars hade jag ju inte gjort dessa mätningar. Nu får jag snällt vänta två månader på svaret, men jag hoppas såklart att det inte förändrats till det sämre sen sist.

Jag kom på mig själv idag med att jag på något sätt gick in i en annan roll när det var min tur och jag blev inkallad. Jag skojade, var glad och allt var liksom "inga problem" i mitt sätt jag betedde mig och hur jag pratade med dem. Det e nog ofta så när jag ska på kontroller eller annat på sjukhus om jag tänker efter. Jag har efteråt svårt att komma ihåg riktigt vad som sades osv, men jag får ofta det beteendet när jag är där. (Inuti mig är det inte riktigt så.) Det blir lite som om det inte är jag som är där.......svårt att förklara. Eller blir jag så för att jag inte vill visa mig "svag". Ganska intressant ändå att "studera" hur jag beter mig i sådana situationer.

När jag kom hem kollade jag läget med Meika och Jennifer om de var sugna på att ut och gå en runda. Jag har varit lite hängig av en löjlig förkylning ett par dagar, så det sög verkligen i ut-och-gå-tarmen. Det fick bli en runda på skottad mark, så vi valde banvallen. Snögång orkade inte mina ben med idag. Meika är en skojig filur som är extremt fixerad vid pinnar. Dessa foto är inte dagstagna, men det är samma visa varje gång vi är ute. De största pinnarna är det roligaste av någon mystisk anledning. De hon fick tag på idag var nästan små träd.:)

Vi hade en del snö på infarten efter snöblåsten igår kväll och då är det bra att ha tillgång till en liten traktor. Det sparar massor med träning för Görans muskler.:)

Det är bra längesen det var så mycket snö som vi har här nu, men faktiskt så tycker jag ändå att det är ganska okej. Jag har äntligen lärt mig att klä mig så att jag inte fryser när jag är ute. Tog inte så lång tid ju.:) Jag tycker till och med att det är riktigt skönt att komma ut även om det är lite busväder. Man blir klokare med åren..........