Stora och Lilla Sockertoppen.

Fredagen den 5 februari 2010. Svart på vitt. Det blir ännu mer verkligt. Det som man inte vill ska vara verkligt. Konstigt. Svart text på vitt papper. Vilken styrka det kan ha. Min hjärna och mina tankar är ledsna och sorgsna och står still i den svarta texten och allt som det betyder. Jag har så svårt att förstå.........Tänk om det ändå kunde varit som snön. Idag önskade jag det........Bara vitt.........inte de där svarta bokstäverna som plågar så många.

Att gå ut och gå är fantastiskt skönt både för kropp och själ, så igår var Jennifer, Meika och jag ute igen. Det är skönt både för att vi får frisk luft och lite motion, men även för att vi ventilerar tankar och annat. Ibland är det mest tråkigheter, vilket det varit mycket av nu och ibland mest trams och inget särskilt. Det är väl så livet är, det är bara det att jag är så trött på alla tråkigheter och tycker att det räcker och blir över med dem nu.

Det hade varit mycket snö att gå i om vi valt skogen, så det blev banvallen igen.

Meika springer fram och tillbaka, upp och ner för slänterna. Ibland körde hon fast i den djupa snön, men det var inte något alls som störde henne. Jag körde också fast en liten runda när jag skulle hjälpa henne att hitta en fin pinne (närmare bestämt ett mindre träd) i slänten. Vad gör man inte för att ha lyckliga djur omkring sig.? Dessa underbara djur som sprider så mycket glädje, positivitet och tröst. Vad hade vi gjort utan dem? Jag slog mig dock inte så som någon annan gjorde, nämner inga namn, som halkade på vägen och landade på allt annat än fötterna.:)

Banvallen ger oss extremt fina nuturbilder. Här är så vacker natur att njuta av och kameran tjatade på mig att den också ville se, så jag gav såklart med mig. Det fattas bara solen också, så hade det blivit ännu vackrare.......

Jennifer kommer att ge mig skällning nästa gång vi ses, med tanke på hur jag sprang fram och tillbaka på banvallen i nästan 10 minuter för att hitta rätt ställe att ta mitt foto på. De började så smått tröttna på att vänta på mig och jag lovade att jag skulle lägga ut en av de bilderna här, men tyvärr........ De blev inte särskilt bra, så de får stanna i datorn känns det som. Hade jag nu fått den hjälpen med sågen som jag bad om så kanske........;) Det får bli denna istället som jag tycker mycket om. Jag hoppas att du kan förlåta mig Jennifer?:)

Detta "trädet" gillade jag skarpt. Lite trolskt och magiskt på något sätt.......

Efter all snö som kommit den senaste tiden har vi fått en liten Mini- "Sockertopp" här utanför efter allt skottande med traktorer av olika slag. Jag lät bli att utföra dessa konster som Andreas höll på med här, vilket kändes ganska smart av mig. Jag hade väl varit både gul och blå idag annars.

Ett litet ben dök plötsligt upp i sin ensamhet. Resterande befann sig som tur var i anslutning till benet, även om det inte ser ut så. Tussi som jag just skottat gångar till på gräsmattan så att hon lättare skulle ta sig fram satt i altanfönstret och tittade ut som om hon undrade vad vi egentligen höll på med. Inte alls intresserad av att komma ut och leka med oss.

Det är inte ofta jag gör detta, men idag kände jag för att låta slumpen välja ett "tankekort" som jag gärna vill dela med mig av. Det blev nr.9..............